Du har serumen. Maskerna. Doftljusen. Du har till och med lyckats ta dig tid.
Men varje kväll gör du allt det i samma kalla, kliniska ljus från taklampan. Ett ljus som hör hemma på vårdcentralen, inte i badrummet hemma.
Det platta, skarpa ljuset är inte bara fult. Det håller nervsystemet på alerten just när kroppen försöker varva ner. Och de 20 minuter som borde vara kvällens skönaste känns ändå mest som… rutin.
Du har märkt det. Du har bara inte vetat vad du ska göra åt det.
Förrän nu.